snow and the Champoluc
Jag och Ankan har precis vaknat. Nu blir det tjejlunch med Karin, Sinead och Carol på Atelier Gourmand. Solen skiner.
citat
"jag tycker den här osten smakar lite som gamla underkläder luktar"
God kväll!
Först Music Night på Castor med Ski 2 gängets briljanta sånginsatser.
Sedan vidare till Pacha Mama där jag blev erbjuden ett jobb. Klockan 3 på natten. som Dj. Jag och Karin tog nämligen över Dj-båset i början av kvällen och drog igång dansgolvet. Sen sprang jag mellan dansgolvet och skivorna resten av natten. När det var dags för mig att gå anordnade Julio the bartender ett litet möte med mig "Anna, we like your music. Come and be DJ for us next tuesday" haha. Sean Paul worked his magic!
Som grädden på moset kom en av norrmännen fram och bad om ursäkt för sina kompisars beteende på transfern. Och istället för att vara mitt vanliga veka jag och svara "det gör inget, det var bara kul att ni blottade er och kissade i flaskor. jag gör så gärna om det" så svarade jag "Tack. Det var verkligen skitjobbigt"
som sagt, god kväll
och nu: god natt. om fem timmar ska jag upp och pudra brädan!
Guglielmina
Skidsystemet som Champoluc tillhör kallas Monte Rosa och består av tre dalar; Champoluc, Gressoney och Alagna. I går åkte jag, Erik och Annika över till Alagna och stannade för lunch på ett jättefint Rifugio som heter Guglielmina. Vi spelade kort och en omgång svenskt Tp som någon hade donerat. Och jag drack min första Bombardino! En varm drink som består av ägglikör, brandy och vispgrädde. God, men varning för att dricka för många av dem i backen- mina ben blev spaghetti efter en.
Erik lämnade oss tidigare för att åka till jobbet och jag och Annika kände oss ensamma på berget hela vägen tillbaka. underbart! Vi trillade ner i Champoluc igen runt fem.
sitt ner i bussen!
Vad har hänt sedan sist?
jag har hoppat in på en till transfer för STS. Tyvärr var denna gång inte alls lika trevlig som den förra. 12 stupfulla (och bitvis avklädda) norrmän som sa otrevliga, snuskiga och kränkande saker känns som något man hade kunnat klara sig utan. STS transfersamordnare sa att han aldrig varit med om något liknande tidigare. Check.
Livet går annars sin gilla gång i alperna. Mycket åkning (rumpan har börjat härdas nu), mys på hotell Castor och rumpskak på Pacha mama.
och jag har bokat en hemresebiljett. den 13 februari
fontina formaggio, per favore
Italiensk afton hemma hos familjen Hård-Löwgren
och nu snöar det!
team-ski
Idag har team Ötzi Alpmannen, Ragnar och Björn Dählie (Erik, Annika och jag) haft en riktig tjejdag i backen ;) vilket innebär lång medhavd lunch, fotosessioner och två after-skier.
Och det är fantastiskt med all denna sol men nu behöver vi lite snö!
Annikas microskola
Annika Löwgren är bra på många saker. Att använda en micro är inte en av dem.
Hennes specialité är att micra knäckta ägg som sprängs lite halvhjärtat upp i taket, ställa in mjölk i 7 minuter på högsta effekt (för att få den lite ljummen), eller att koka tevatten.
En tanke
Idag tänker jag på Tina med familj
och älskade farmor.
Ortovox
I går var ännu en dag med toppenväder. Jag och Karin ägnade hela dagen åt att öva med vår lavinutrustning. Både praktiskt och teoretiskt. Fantastiskt nyttig och rolig träning, även om man förhoppningsvis och troligtvis Aldrig hamnar i en situation där man själv, eller någon annan, behöver bli uppgrävd ur en lavin!
I alla fall; vi for upp i backen, ut på sidorna för att öva transceiversökning, sondning och grävning. Man säger att man har
ca: 15 min på sig att gräva upp någon som hamnat under en lavin. Det kanske låter som lång tid men innan man hunnit få upp sin egen sökare, bytt till Search-mode, lokaliserat personen och grävt upp den har minuterna hunnit ticka på. Dessutom vill jag inte ens tänka på hur stressad man måste känna sig!
Karins italienska pojkvän jobbar som Pistör (kallas det så? - livräddare i backen), så vi lyckades engagera hela pistörteamet i Champoluc i vår övning, och i slutet av dagen avancerade vi till att leta upp Två gömda sändare. Kruxet är att få sin sökare att leta efter nya signaler efter att ha "hittat" den första. Utan att ha erfarenhet av sändare innan så känner jag mig nöjd med min! den har en funktion som gör att man han markera att man hittat den första personen och sedan börja söka efter nr 2, 3 osv.
Trötta och nöjda firade vi med Tryffel-pasta hemma hos Karin och Patric och sen kortspel på Hotell Castor.
Sovmorgon idag, pjuh!
allt fint under solen förutom stor brist på älskad pojkvän!
puss out!
är det förresten någon som vet hur man delar upp inläggen i Stycken på blogg.se? jag fattar inte! ber om ursäkt för att allt står i en enda klump nu.var-dag
I tisdags svirade vi till rejält här nere i byn. Hermann, en välkänd hotellprofil, tillika Annikas chef fyllde år och det var fullt ös på Hotell Castor. Sedan gick vi vidare till Golosone som ligger precis bredvid min och Annikas lägenhet och slutligen till Pacha Mama. Jag är verkligen glad att jag har valt Champoluc som ort att göra min första säsong på. Stämningen är så avslappnad och hela byn är väldigt personlig. Jag har bara varit här i en dryg vecka och redan lärt känna en drös med människor som jag kan åka med, after-skia med, festa med och slappa med. Så även om Champoluc är litet känns det som om vi är många här. Ingen har något behov av att imponera på någon annan tja förutom jag då som ödmjukt brukar öppna med frasen " you know, I AM someone back home in Sweden".
Tisdagens festligheter föranledde onsdagens ganska begränsade åkning. Jag och Sinead [Shö-nejd] åkte upp de första tre liftarna och tog ett top-to-bottom åk och lite senare åkte jag och Annika en sväng med en lätt offpistrepa. Resten av dagen ägnades åt att äta på Atelier Gourmand, slappa på uthyrningen där Karin jobbar, och på kvällen var jag och Sinead hemma hos Max och kollade på film. Livet i Italien är inte allt för olikt livet i Nyköping när det kommer till kritan.
bild vänster: jag städar kylskåper
bild höger: Rhona
bild nere: Annika drar sitt strå till stacken
Sol och snö
Idag har jag haft min första hela åkdag, och det blev verkligen HELA dagen. Det är inte mycket annat som är okej när det är strålande sol, -10, perfekt underlag och lite folk i backen :) Vi var ett härligt gäng på 5 tjejer som yrade omkring i snön. Åkningen känns fortfarande lite ojämn, svaga muskler i låren (trots mycket kickboxning?) men det kommer! Sen avslutade vi med afterski på Atelier G
ourmand med spritzer och god italiensk plockmat.
Jag har även investerat i en ny ryggsäck med inbyggt ryggskydd, och lavinutrustning med transceiver, spade och sond. Det blev dyrt men får ses som en investering i säkerhet (inte ens pappa kan ju ha något att säga om det ;).
puss på er.
"Hej och välkomna ombord på bussen"
Bon giorno!
Nu har vi varit här i nästan en vecka, och hunnit med ganska mycket måste jag säga!
De första tre dagarna bodde vi i en lägenhet som Sandro fixade åt oss. I och med att Annika jobbade här förra året känner hon halva byn redan och det är mycket bekvämt! Byn är i princip "uppdelad" på ett fåtal familjer (känns typiskt italienskt?) och känner man åtminstone en från varje så klarar man sig fint!
och jag har hunnit med att hoppa in som reseledare!
STS sportresor har Champoluc som ett av sina resmål och tre av deras reseledare är stationerade här (det var som platschef för STS som Annika jobbade förra året, för er som inte redan vet).
Frida, en av reseledarna, blev sjuk och de var tvungna att snabbt hitta någon som kunde hoppa in och ta en transfer till flygplatsen i Geneve. Två timmars förberedelse för att hoppa på en buss med en italiensk busschaufför, 30 charter-gäster att guida på en resa som man aldrig varit på innan, prata i mikrofon, stressa till flygplatsen och därifrån plocka med sig 10 nya gäster med 1000 frågor som man inte kan svara på. 'låter kul' tänkte jag och antog självklart utmaningen.
Efter att ha letat reda på alla hotell som gästerna skulle plockas upp ifrån (tillsammans med den charmige busschauffören Silvano) lämnade vi Champoluc tjugo över ett på lördagen och åkte via hela Aostadalen till Cormayeur där vi stannade för en snabb mat-och kisspaus. Därifrån tog vi oss via Mont- Blanc tunneln in i frankrike och Charmonixdalen, sen in i Schweiz och Genéve.
Tre länder senare, efter en del lätt ljugande ("Brusson är känt för sina många längdskidspår och här har världscupen i längdskidor gått av stapeln flera år" :), stress, någon slags teckenspråk-italienska-spanska-engelska-blandning som kommunikation kom så jag och de nya gästerna fram klockan 02:00. Trött men glad :)
Hej sulan!
Jag är ju som bekant en notorisk slit-och slängmänniska. Men, visade det sig, inte helt hopplös.
Skovård; Lite Effekt skinnsmörj och lim till sulorna (kolsyretuben och hammaren ska fungera som tyngder)
- nu mot tjejkväll hos Birte!
microfleece
Idag har vi trotsat mayhem på mellandagsrean och besökt Intersport för att inhandla de sista detaljerna; microfleece, mössa och strumpor.
Kristians förslag på något att lägga till packlistan: en medaljong där det står "I am spoken for back home in Sweden" och "my boyfriend is a biker" :)
